För typ 25min sen körde jag omkull med cykel påväg till Friskis&Svettis. Kedjan hoppade och jag föll handlöst ner i asfalten. Allt gick i slowmotion... alla mina tankar gick till att flytta mig från vägen så fort jag bara kan. Det är den nya vägen vid västra Hamngatan som cyklister och bilar delar. Den som ska vara så bra...
Får hjälp av en massa människor. En snäll man hjälper mig att få på kedjan igen medans hela min kropp vibrerar. Har svårt att prata å vill allra helst bara försvinna. Svarar om och om igen att allt är bra och att det inte är någon fara med mig. Försöker mig på att le även om tårarna bränner. Tackar alla för hjälpen å försäkrar dem att allt är bra.
Jag är bra..
Jag mår fint.
Har 5min på mig innan F&S pass ska börja. Jag hinner. Jag ska ju träna.
Hinner bara parkera cykeln utanför F&S när tårarna börjar rinna. Snubblar över gatan till syrrans arbetsplats. Får den kram, tröst å ompåstring jag behöver. Tack så mycket sötsyster. ♥
Kommentarer