Fortsätt till huvudinnehåll

Ut och springa!

Hittade en artikel i DN:

"Det är inte mer än 20 meter ned till vattnet från toppen av den klippa som Robin snart ska fira sig ned från. Men när man. som vi, står och tittar ner över kanten känns det som hundra meter.

Fotograf Eva Tedesjö och jag säger i munnen på varandra att vi är höjdrädda och drar oss snabbt tillbaka. Robin, som har klättrat sedan han var tolv år och undervisat i klättring nästan lika länge, har stött på beteendet förut.

-Äkta höjdrädsla är extremt ovanligt. När det gäller klättring har folk alltid en massa undanflykter. De är för korta eller för långa. Det är för kallt eller för varmt.

Det vi egentligen ville säga, enligt Robin, var: "Ställ inte så höga krav på mig i dag för jag vill inte 'misslyckas'".

-Att skylla på något ger en trygghet. Det är inte mig det är fel på, det är min längd eller min höjdrädsla.

Varje undanflykt riskerar att begränsa oss inte bara i klättringen, utan i livet som stort.

-Mitt motto är att du utvecklas som mest när du hela tiden är på gränsen till vad du klarar. Det är då som du gör framsteg.

Det handlar om att ta ett steg ut ur sin komfortzon eller bekvämlighetsfälla.

– Den här klippan är min komfortzon, säger Robin och tittar ned för branten."
Känner exakt samma sak som de beskriver här i artikeln fast på mitt egna lilla vis:
Vill gå ner i vikt.. bli av med alla de där sambokilona som jag har lagt på mig under mitt första underbara år med Emil. Jag klagar och han ger ett förslag: " Vi går ut och springer"
Farcinerad av löpare som jag är så bli svaret såklart "Ja!"
Millisekunden efter ja:et kommer första undanflykten: "Blir nog inte så långt va? För jag är inte så snabb som du..."
Ju närmare jag kommer våran löparaktivitet kommer desto mer tveksam blir jag. Tittat ut genom fönstret och tänker: skönt det regnar... då slipper jag springa. Men samtidigt kommer tanken om att ju mer det regnar och blåser desto lättare blir det nästa gång. Håller tummarna att Emil är fast besluten att vi ska springa ikväll och inte lockas ner i fördärvet av mig.

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Påskpyntar del 1

Tänker att i år ska vi ha påskpynt så jag börjar lite blygsamt så får vi se om det blir mer nästa år. I hallen: Söt liten kanin På ytterdörren har jag äntligen bytt ut granriskransen mot en björkriskrans. Min mamma hade alltid sådana. Aksel pysslade ihop en kyckling.

Dansk julmat

Såhär på annandagen så blev det traditionell dansk julmat; Flæskesteg, rødkål og brune kartofler. Inte så dumt med tanke på smakerna. Fläsket som är salt, rödkålen som är syrligt och slutligen de karameliserade potatisen. Allt går lite konstigt nog bra ihop.

Lyxfrukost hos syrran

Min söta rara snyggingsyster bjöd på lyxfrukost idag. Gottgott!